Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italien - III. Afskedet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Då hördes plötsligt från en annan del af
staden än den, hvarigenom hertig Ludvigs
och grefve Meinhards skaror uttågat,
krigiska ljud, men så ovanliga, att
allmänna uppmärksamheten genast vändes ditåt.
Det var såsom på en gång af cymbaler,
klockor och sammanslagna tallrikar, och
innan ännu Konradin hunnit underrätta sig om
anledningen dertill, anmäldes en saracensk
emir, hvilken nyss anländt i spetsen för en
talrik beskickning, och som bad om företräde.
"För in honom," befallte Konradin med
knappt hörbar röst, och nu inträdde, jemte
ett lysande följe, en gubbe med silfverhvitt
skägg. Turbanen blixtrade af juveler, och i
gördeln skimrade fästet af en dyrbar dolk.
"Allah Åkbar, Gud är stor!" började han,
nedfallande på sitt ansigte, hvilket exempel
hans följeslagare ej underläto att
efterkomma.
"Stå upp! Hvad är er begäran? Hvarifrån
kommer ni?" utbrast Konradin , vänligt
uppresande gubben.
"Från Nocera äro vi, eller, såsom ni
We-sterländningar kallar det, Luceria, för att
helsa dig, Occidentens stjerna, välkommen till
det land, der dina fäder herrskat. Saracenen
glömmer icke de välgerningar honom en gång
vederfarits, och då underrättelsen orn din
ankomst hann våra Öron, sade vi till hvarandra:
Han är en ättling af det berömda kejsarehus,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
