Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - FÖRSTA AFDELNINGEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
QUIDING
hela myntfonden, måste denna ock följa
öfverklassens alla nycker i lefnadssätt och hushållningskonst,
hvaraf åter följer, att samhället är utsatt tidtals för
brist och andra tider för öfverflöd på penningar,
hvilket vållar stagnationer och fluktuationer i
handel och rörelse, de evinnerliga förvecklingarna inom
affärsvärlden och ett öfvermått af
penningvingleri-inrättningar och finansoperationer. Den enskilde
lider häraf oerhördt och tvingas att liksom i
feber-yra hängifva sig åt penningförvärf såsom lefnadens
mål, enär egandet af penningar synes erbjuda enda
säkra medlet att i frid och ro få. njuta sitt lif.
Under det att 90 procent af befolkningen i det
s. k. civiliserade samhället knappast förmå att stilla
hungerns kval, befinner sig återstoden i ett
öfverflöd, som nödgar honom, för att dock ha något
göromål, att uppoffra sina penningar till lyx och
förfining af allt, som omger honom. Somliga prisa
denna lyx såsom välgörande, emedan penningen
därigenom kommer ut bland underklassen, hvars
arbete måste till för att underhålla den. Må vara.
Men frågan är, huruvida en samhällsinrättning kan
förnuftigtvis försvaras, hvilken åstadkommer denna
ojämna fördelning af egendomen. Genom lyxen
riktas största delen af mänskliga arbetet till ett litet
fåtals förnöjelse i stället för att det under en rätt
samhällsorganisation komme att riktas på allas
först materiella, sedan andliga behöfs
tillfredsställande, låt vara äfven på de nöjen, som alstras af
lyx, men då i sista hand efter det allt nödvändigt
arbete undangjorts. Äfven i länder, där
öfverklassen utvecklar det största öfverdad i lyx, förblir
underklassens ställning sig lik, om ock en och annan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
