- Project Runeberg -  Socialismen i Sverige 1770-1886. Bidrag till socialismens svenska historia i fyra fristående avdelningar /
60

(1913) [MARC] Author: Gustaf Henriksson Holmberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Samhälls-utopi och om utopism i allmänhet - Om utopierna i allmänhet och Ny värdesättning av speciellt den franska utopismen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kompetenta författare sålunda berättigad, må så vara
med vissa förbehåll; förbehåll som äro helt
naturliga för en så vetenskapligt bildad tid som den
nuvarande.

Genom Fr. Engels, Marx’ medarbetare, vilken
givit flera av Marx’ satser en icke alltid så lyckad
skarpare form än Marx själv gav dem och som
bl. a. är upphovsmannen till den ekonomiska
historieuppfattningens benämning av “materialistisk
historieuppfattning” och “historisk materialism”,
råkade den franska och engelska utopismen länge
i misskredit bland marxisterna i allmänhet. Den
tog ingen hänsyn till utvecklingsläran, sades det.
I stället för att låta utvecklingens egna inneboende
krafter leda utvecklingen, sökte man på
experimentell väg få en ny samhällsordning till stånd.
Den franska och engelska utopismen var
ovetenskaplig; den dvaldes i det blå och eger
fördenskull intet annat intresse än kuriositetsintresse.
Man är emellertid i dag bland marxisterna icke
lika positiv i sina påståenden som Engels på sin tid.

Av Marx själv ha marxisterna inga andra
uttalanden att åberopa sig på än ett yttrande i
förbigående i ett av företalen till första delen av
hans “Das Kapital” samt ett brev han skrev 1869
till sin vän, den engelske positivisten prof. Beesly,
där han betecknar “den som reaktionär som
uppställer ett program för framtiden” i anledning av
en artikel Beesly hade skrivit om arbetarklassens
framtid[1]. Eljes anser man hans egna skrifter
vara tillräckligt vittnesbörd.

Det finns naturligtvis socialister och socialistiska
vetenskapsmän, vilka fortfara att bestrida varje
möjlighet att gå framtiden i förväg; och finnas
t. o. m. de, vilka anse det helt och hållet


[1] Jfr Sorel, Réflexions sur la violence, 2:a uppl., s. 185.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:35:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/holmsosv/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free