- Project Runeberg -  Homeros' Odyssée /
121

(1920) [MARC] Author: Homeros Translator: Erland Lagerlöf
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tionde Sången. Aiolos. Laistrygonerna. Circe

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

när på sitt snabba och beckade skepp ifrån Troja han hemfor.
Stick då i skidan ditt rysliga svärd och låt sedan oss båda
stiga tillsammans i bädd, för att där omarmade vila
och bli förenade hult och förtroende få till varandra."

Så hon talte, men jag då svarade henne och sade:
"Circe, hur vågar du bedja, att dig jag skall bliva bevågen,
du som här i ditt hus har till svin mina vänner förvandlat
och vill nu fjättra mig själv, och som bara förrädiskt mig bjuder
att i gemaket gå in och vila hos dig på ditt läger
för att mig röva min mandom och kraft, när jag kläderna avlagt.
Men jag är villig ej alls till att vila hos dig på ditt läger,
om du ej gitter att gå den högtidliga eden, gudinna,
att du ej annat fördärvligt mot mig skall stämpla i sinnet."

Så jag sade, och genast hon svor den eden jag ville.
Men då hon så hade svurit och gått den äskade eden,
dröjer jag ej, men steg upp på Circes förtjusande läger.

Men under tiden sysslade flinkt hennes tärnor i huset;
fyra de äro, som göra sin tjänst i det höga palatset,
älskliga döttrar av källornas språng, av de susande lundar
eller av heliga floder, som lungt framrinna till havet.
Härliga purpurhyenden en ibland tärnorna lade
ovanpå stolarnas rad, och linne hon bredde inunder;
medan den andra utav dem i hast framför samtliga stolar
satte fram silverbord och på borden gyllene korgar;
åter den tredje där blandade till ljuvsmakande vinet
uti en silverbål och satte fram gyllne pokaler;
medan den fjärde med vatten kom in och inunder den stora
kitteln tände en flammande eld, så att vattnet blev uppvärmt.
Men när så kokade vattnet och sjöd i den glänsande kitteln,
lät hon mig stiga i badet, som blev från den väldiga trefot
blandat behagligen till, och begöt mig på huvud och skuldror;
tills mig ur lemmarna svann den livsförtärande trötthet.
Sedan hon hade mig badat och smort med den glänsande oljan
och uti prunkande kläder mig klätt, både mantel och livrock,
förde hon in mig och fram till en tron, som var silverbeslagen,
konstarbetad och skön, och en pall var för fötterna anbragt.
Nu en tärna kom fram, som över ett bäcken av silver
vatten på händerna göt ur en vacker och gyllene kanna,
till att den skölja, och flyttade fram ett glänsande matbord.
Även den ärade skafferskan kom och ställde på bordet
bröd och rätter i mängd och bjöd av vad huset förmådde.
Circe nu bad mig att äta, men ej det mig ville behaga,
utan i tankar jag satt och anade ont i mitt hjärta.

Men när då Circe fick se, att jag satt där utan att handen



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:35:59 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/homeody/0131.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free