Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjuttonde Sången. Ulysses inkommer till staden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
räckande handen fram överallt, som om alltid han bettlat.
Alla av ömkan de gåvo en bit och begapade honom,
medan de frågte varann, vem han var, och vadan han kommit.
Tog då till orda bland dem Melanthios, getternas herde:
"Hören nu, alla I friare här till den prisade drottning,
vad jag om främlingen vet, ty jag sett honom redan tillförne.
Ingen har fört honom hit utom svinaherden allenast;
dock är mig icke bekant, varifrån han förmäler sig stamma."
Så han talte. Antinoos strax mot Eumaios då utfor:
"Åja, du svinaherde är känd! Hur kunde du tiggarn
föra till staden? Finns icke här nog av strykare redan,
vämjeligt tiggarepack, ett tallriksslickande byke?
Kan du ej nöjas med dem, som tära på konungens välstånd,
samlade här uti mängd, efter också du kallat på denne?"
Honom svarade du, svinherde Eumaios, och sade:
"Ädling, Antinoos, är du förvisst, men du talar ej ädelt.
Vem tror du självmant kallar väl in någon främling i landet,
om han ej hörer till dem, som äro till nytta för folket,
såsom en siare är eller timmermannen och läkarn,
eller den heliga skalden det är, som förnöjer med sången?
Sådana människor kallar man in överallt uppå jorden;
tiggare kallar man ej, som ju bliva allenast till plåga.
Men bland samtliga friarna här du beständigt den värste
var mot Ulysses’ folk och isynnerhet mig, men jag frågar
icke därefter, så länge som än i palatset här leva
kloka Penelope själv och Telemachos, gudarnas like."
Honom Telemachos svarade då, den vettige yngling:
"Tyst’ och spill vidare icke ett ord på att svara den mannen.
Ty hos Antinoos vana det är att med vresiga skymford
smäda och gräla alltjämt, och han eggar de andra till ilska."
Sade och nu med bevingade ord till Antinoos talte:
"Vackert i sanning för mig, Antinoos, just som en fader,
sörjer du genom ditt bud, att den främmande skall ur palatset
jagas med maktspråk ut, det gudarna ändå förbjuda.
Tag du och giv! Jag förmenar dig ej, jag dig beder att giva.
Ej för min moder du vare försynt och ej heller för någon,
sven eller tärna, i tjänarnas hop hos den ädle Ulysses.
Dock, du danad ej är med det sinnelaget i hjärtat,
utan långt hellre förplägar dig själv, än du giver åt andra."
Honom Antinos svarade då och talte och sade:
"Hetsige yngling, som talar så stort, vad var det du sade?
Gåve varenda av friarna blott honom lika så mycket,
visst tre månaders fred här i huset vi finge för honom."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
