Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjugotredje Sången. Kongungaparets återförening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Svarade kloka Penelope då och sade till honom:
"Efter dock ålderdomen blir säll, som dig gudarna skänka,
äger förvisso du hopp att farorna komma igenom."
Sålunda föllo de ord, som de skiftade där med varandra.
Men under tiden Eurynome, hjälpt av den åldriga amman,
bäddade sängen vid facklornas sken med de mjukaste bolstrar;
men när med iver de bäddat tillreds i den präktiga sängen,
vände den gamla till slottet igen och begav sig till vila,
medan Eurynome nu såsom kammartärna sitt herrskap
beledsagade in till sängen med fackla i handen.
Därpå hon åter gick ut, och konungaparet med glädje
gick i den ståtliga sängen till ro, där de vilade fordom.
Läto Telemachos då och de ärliga herdarna bägge
fötterna vila från dans och befallde ock tärnorna sluta;
själva de lade sig sedan till ro i den mörknade salen.
Efter det kungen och drottningen nu i den blidaste lycka
hade fått famnas igen, de förtäljde med fröjd för varandra:
hon, vad hon utstått allt i sitt hus, den härliga kvinnan,
medan hon måste se på, hur de skadliga friarna levde,
vilka för hennes skull av de kraftiga oxar och fåren
slaktat så många och låtit av vin det strömma ur krusen.
Och Zeusättade konungen själv om de kvalen förtäljde,
som han åt andra berett, och den jämmer, han själv hade lidit,
skildrande allt, och hon hörde med fröjd, och ej hennes ögon
lycktes av sömnen ihop, innan allting han hade berättat.
Och han berättade, huru han först hos Kikonerna härjat,
hur Lotofagernas blomstrande land han därefter besökte;
om Polyfemos’ dåd och om hämnden, han tog på cyklopen
för sina hurtiga män, som denne åt upp utan misskund;
hur han till Aiolos kom, som med vänlighet plägade honom
och honom hjälpte på väg, dock ödet ej lät honom ännu
hinna sitt fädernesland men av stormen i suckande ångest
rycktes ur kosan han långt över hav, där fiskarna simma;
hur till Telepylos’ stad uti Laistrygonernas rike
sedan han kom; hur hans skepp de förstörde och hela hans manskap
dräpte, och ensam han undankom på sitt beckade fartyg.
Därpå han Kirkes svek och trolldomskonster förtäljde,
och hur på skeppet han for till det unkna palatset hos Hades
att av thebanen Teiresias’ själ få besked om sitt öde,
och hur därinne han såg kamraterna alla från kriget
jämte sin moder, som fött och som fostrade honom som liten;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
