Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åttonde Sången. Den afbrutna striden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅTTONDE SÅNGEN.
Den afbrutna striden.
Vidt öfver jorden sitt sken spred saffranslöjade Eos,
och nu af ljungeldslekaren Zeus hölls gudaförsamling
uppå den öfversta topp bland Olympos’ hundrade åsar.
Själf till orda han tog, och gudarne lyssnade alla:
»Lyssnen, I samtliga gudar, till mig och I alla gudinnor,
att jag må säga er det, som hjärtat mig bjuder att tala!
Ingen af eder, det vare sig gud eller vare! gudinna,
söke att klorsa min plan, utan gifven den alla ert [bifall,
så att dess fortare verket för mig måtte bringas till jände.
Men den jag märker ha lust att sig skilja från öfriga gudar
för att ge antingen troerna hjälp eller danaerhären,
den skall af blixten bli piskad med skam till Olympen tillbaka
eller bli gripen af mig och störtad i Tartaros’ mörker,
nederst i svindlande djup, där det underjordiska häktet
ligger med stadiga portar af järn och med tröskel af koppar,
lika så djupt under Hades, som himlen är högt öfver jorden.
Då skall han lära, hur väldig jag är emot samtlige gudar.
Eller försöken, I gudar, en gång för att varsna det alla;
hängen från himmelen ned en kedja med gyllene länkar,
gripen så fatt däruti både gudar och alla gudinnor:
aldrig I makten ändå att från himmelen draga till jorden
Zieus, eder öfverste drott, hur mycket I också er möden.
Men om jag själf däremot blefve sinnad att draga på allvar,
droge er alla jag upp tillika med jorden och hafvet,
och kring Olympos’ öfversta topp skulle kedjan jag binda,
så att i blånande rymd all världen hängande blefve.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
