Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjugutredje Sången. Kämpaspel vid Patroklos' likfärd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TJUGOTREDJE SÅNGEN.
Kämpaspel vid Patroklos’ likfärd.
Så uti staden de klagade högt. Achaierna åter,
sedan de kommit till skeppen igen vid bred Hellespontos,
skingrade alla sig åt och gingo enhvar till sitt fartyg.
Blott myrmidonerna fingo ej lof för Achules att skingras,
utan han talade så till krigskamraterna käcka:
»Nej, mina redliga män, myrmidoner med eldiga fålar,
låtom oss ännu ej spänna ifrån helhofvade spännen,
utan begifva oss hän till Patroklos med hästar och vagnar
för att kamraten begråta — den gärd, som ägnas de döde.
Men när vi sålunda mättat vår själ af den grufliga sorgen,
spänna vi sedan ifrån och äta här alla tillsammans.»
Sade, och samtliga stämde då in med Achules i klagan.
Trenne gånger de nu med de fagermaniga hastar
körde kring liket i sorg, och till tårar bevekte dem Thetis.
Våt af tårar blef sanden, och våt blef krigarnes rustning;
sådan var hjälten de sörjde: en skräck för fiender alla.
Först Peliden begynte bland dem sin ljudliga klagan,
medan på vännens bröst sina mordiska händer han lade:
»Gläd dig i Hades’ boningar än, o dyre Patroklos!
Allt åt dig fullbordar jag nu, som jag lofvat tillförne;
Hektor jag släpat nu hit och skall gifva åt hundar till byte,
och jag skall ynglingar tolf nedslakta åt dig framför bålet,
troernas ädlaste blod, i förbittringen öfver din bane.»
Sagdt, och en kränkande skymf han beredde gudomlige Hektor,
ty vid Patroklos’ bår framstupa i stoftet han hjälten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
