Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjugutredje Sången. Kämpaspel vid Patroklos' likfärd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förmatt det hela ej må bland de pansarldädde achaier:
»Blott genom ränker och våld mot Antilochos kunde Atriden
föra hem stoet som pris; långt klenare voro hans hästar,
men han själf däremot var i makt och betydenhet större.»
Dock, jag domen vill fälla nu själf, och jag tänker, att ingen
skall bland danaerna säga emot, ty rätt skall jag döma.
Alltså Antilochos, ättling af Zeus, kom hit och, som brukligt,
träd framför vagnen och hästarna fram — och du hålle i
handen
smidiga piskan, med hvilken du nyss dref på dina hästar —,
lägg så på hästarna handen och svär vid den starke Poseidon,
att du har ej med beråd eller list försinkat mig vagnen.»
Honom svarade då Antilochos, vettige hjälten:
»Låt nu din vrede sig lägga! Betänk, att jag är ju långt
yngre,
drott Menelaos, än du, som i ålder och dygder har försteg.
Nog lär du veta, hur lätt det kan ske, att en yngling förgår sig;
hastig till sinnes han är, men eftertanken är ringa.
Därför ditt hjärta det bäre med lugn. Jag skall gifva dig
själfmant
stoet, jag vann, och om ännu därtill du en rikare gåfva
kräfde att få från mitt tält, jag gåfve den gärna på stunden,
hellre än att jag hos dig, Zeusättade, skulle ur hjärtat
stötas för alltid ut och för gudarne stå som en brottsling.»
Sade den frejdade Nestors son och ledde nu stoet
till Menelaos och gaf i hans hand, men kring hjärtat på denne
göt sig hugsvalande fröjd, som kring axen på frodiga säden
flödande sommardagg, när skördarna spira på fälten:
så, Menelaos, på dig hugsvalades hjärtat i barmen,
och med bevingade ord du svarade honom och sade:
»Ja, då skall också nu jag, Antilochos, sluta att vredgas,
efter du aldrig förut röjt besinningslöshet och själfsvåld,
äfven om ungdomshettan i dag på besinningen rådde.
Minns, att en annan gång du ej öfverlistar en bättre!
Icke så hastigt mig skulle bevekt någon annan achaier;
du har så mycket fått lida likväl och så mycket fått utstå,
såsom din redlige fader jämväl och din broder, för min skull;
därför bevekas jag vill på din bön och vill stoet dig också
gifva, fastän det är mitt, för att alla omkring oss må veta,
att jag ett sinne ej fått, som är öfvermodigt och ogent»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
