Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
hyllade den högre homosexuella kärleken, och flere ynglingar,
Dion, Phädros m. fi. ha uppgifvits som hans älsklingar.
Sokrates omtalade i dialogen »Charmides», hurusom han
upptändes af häftig kärlek till denne yngling. I »Phädros»
särskiljer Sokrates två slag af kärlek: den rent sinnliga lustan
och den entusiastiska kärleken och förklarar, att den förra
blott medför skada, men han skildrar dock passionen vid
åsynen af den älskade sådan, att han »åsidosätter seder och
bruk och är beredd att tjäna den älskade och vill ligga
i hans armar». Det sinnliga momentet gillar Plato härvid,
så länge det blott består i omfamning. I »Gästabudet» skiljer
Plato mellan den gemena och den himmelska Eros. De, som
ledas af den högre kärleken, älska ynglingar först när dessa
börja tänka själfständigt. Han förklarar den kärlek tadelvärd,
hvilken blott gäller kroppen; men tillåtlig är den genom
andliga band adlade kärleken, fast den ej kan alldeles
frigöras från sinnlighet, därvid älskaren söker sedligt bildande
invärka på den älskade.
Den »platoniska kärleken» — eller den sokratiska — var
sålunda idealistiskt homosexuell med ett visst mått af
sinnlighet, och den uppfattning man i allmänhet haft om
»platonisk kärlek», eller att den var en rent idealisk dyrkan, äfven
af kvinnan, utan all sinnlighet, grundar sig pä obekantskap
med värkliga förhållandet.
# *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
