b d | i i i j | | | 12 utrymme och lokala förhållanden sådant medgifva, med stor för- del hållas begge gemensamt. Leghornhönsen värpa flere ägg, af ordinär storlek, äro qvicka och lifliga, till och med något skygga, men äro icke att anse såsom egentliga köttdjur, och vilja icke gerna rufva. Plymouth-Rocks-hönsen värpa ett något min- dre antal ägg. af en något högre vigt än de förras, samt värpa en stor del af dem under vintermånaderna, äro mera lugna och så att säga tama samt rufva och föra sina kycklingar väl; de hafva ett fint och särdeles välsmakande kött och väga omkring 1 kilogram mera än Leghornhönsen. Der sålunda den ena bri- ster i något, kompletterar den andre. Då vi här förordat de ofvannämnda raserna, hafva vi der- med icke uttalat någon förkastelsedom öfver de andra, hvilka vi villigt erkänna kunna hafva mycket goda egenskaper och hvilka kanske af många föredragas; vi hafva endast velat förorda så- dana, som vi veta motsvara de rättvisa fordringar man kan ställa på goda höns, och hvilka vunnit ett allmänt erkännande. TIL. I huru stor utsträckning böra vi hålla höns? När ett företag börjas, brukar man gerna kalkylera den fördel eller vinst man kan hafva af detsamma. Man räknar här ut, huru många ägg man tror sig få at ett visst antal höns och hvad de möjligen kunna betinga i pris, samt derefter huru mycket föda, som måste bestås och dess pris, hvartill äfven lägges sköt- selkostnaden och möjligen någon liten amortering å hus och inven- tarier. Såsom inkomst bör då beräknas äfven värdet af gödseln, slagtade kycklingar och gamla höns m. m. — och man kommer vanligen till ett resultat, som visar en liten vinst för hvarje höna, låt oss antaga 2 kronor. Det ligger då nära till hands att fortsätta kalkylen på ungefär följande sätt: då jag har 2 kronor netto för hvarje höna. blir det för 100 höns, som jag anser mig med fördel kunna hålla utan att det vållar några olägenheter i ett eller annat afseende, 200 kronor, hvilket är en ganska vacker bi-inkomst på mitt jordbruk; men hvarför då icke i stället ha |