14 1V. Afvelsdjurens utväljande. På de till afvel begagnade djuren är hönsstammens godhet beroende, hvarför man med största noggrannhet och omsorg bör utvälja dessa djur. Väljas de icke, få hönsen alldeles sköta sig sjelfva, och tager man ändock rufägg efter en sådan stam, kan man lätt nog af en ursprungligen god hönsbesättning få dåliga djur, af fult utseende och med klen produktionsförmåga. För att bibehålla stammen verkligt god eller till och med förbättra den, bör man vid afvelsdjurens utväljande iakttaga: att såväl tuppar som hönor skola vara öfver 1; men under 4 år gamla, d. v. s. fullt utvecklade, men icke för gamla, ty afkom- man ärfver de egenskaper, som föräldrarne vid dess födelse ega, och om produktionsförmågan hos hönan till följd af dess ålder redan är 1 aftagande, så blir afkomman äfven mindre produktiv; att föräldrarne icke få vara för nära beslägtade med hvarandra, emedan genom en sådan s. k. inafvel afkomman ganska hastigt urartar, blir klen, spenslig och småväxt samt förlorar rasens ur- sptungliga, goda egenskaper och kännemärken; till följd häraf . gör hönsegaren klokt i att hvart tredje år anskaffa nya afvels- tuppar af någon erkändt god stam eller ock afvelsägg efter goda djur till utkläckning hemma; samt att djuren hvar för sig äro fullkomligt felfria 'och efter goda föräldrar. Tuppen bör vara kraftig, väl bygd; ej för långbent med lodrättstående kam (ej hängande) och i öfrigt ej afvika från de kännetecken, som för den ifrågavarande rasen äro egendomliga. Hönan skall hafva en djup: kropp, väl utvecklad kam (hos Plymouth-Rocks uppstående, hos Leghorn nedhängande öfver ena sidan af ansigtet), väl ut- vecklad, yfvig fjäderbuske i gumpen, stor »äggpåse». Dessutom få de till afvel bestämda djuren naturligtvis icke hafva några lyten, såsom skeft bröstben. sned stjert, eller i öfrigt bristfällig benbyggnad eller fel i färgteckningen. : Afvelsdjuren böra sjelfva vara tidigt kläckta, icke senare än 15 Juni, och hönorna sådana, som redan på hösten, det år de föddes, börjat värpa, hvarigenom man kan ha förhoppning om att afkomman skall börja värpa tidigt och blifva >vintervärpare»>, en egenskap, som: är SVärderlig, hvarjemte hönorna med denna egenskap äfven böra förena den att värpa många och stora ägg. Sedan såväl tuppar som hönor blitvit utvalda i god tid, af- skiljas de från den öfriga stammen och hållas afskilda så länge som erfordras för att få det nödiga antalet afvelsägg. Hvarje