Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
marken på bete, någonstädes i trakten en häst
försvann, som man antingen aldrig mer återsåg, eller
som man efter annons i tidningarna händelsevis erfor
vara såld på en marknad långt därifrån eller ha
hamnat hos en tredje person, som var mer eller
mindre oskyldig i skojet. Deras fräckhet var gränslös;
en söndagskväll, när landsvägen var full av byns folk,
kunde någon av sönerna komma sprängande i vildaste
ritt på en häst, som alla kände och som de helt
enkelt annekterat ute på rustgårdens klöverfält för
en liten sträcktur för roskull eller för något ärende
och som de efteråt mycket ordentligt spände
hil-lorna på igen och till på köpet med erkännansvärd
omsorg gåvo en ny klöverration. Man vågade ej
ställa dem till tals; ty de brukade ej blott munnen
och knytnävarna, utan även och lika raskt kniven
och pistolen. Det hände mer än en gång, att man
i de mörka nätterna tände lyktan på rustgården vid
smygande fjät och misstänkta ljud ute i trädgården
eller emedan hundarna gåvo skall och nosade under
portarna, och i manstarkt följe begav sig ut för
att gripa — man visste med säkerhet vem. Men
då fann man bara tomma mörkret, — om också
spåren en gång förde ut genom bakvägen vid
avträdes-huset. Hojtande och skränande färdades fadern och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
