Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bonad och satte den vita mössan på, dagen då man
blivit student. Och inne under de ärevördiga valven
trycktes lagerkransen på promovendis av för mycket
bokplugg eller för mycken vällevnad halvskalliga
hjässor.
Sålunda var det gamla templet ännu alltjämt
skolans och universitetets a och o, medelpunkt, början
och ända, om än den heliga Laurentius tedde sig för
flertalet blott såsom en övermåttan förmögen patron,
den där ägde ett domkyrkohemman i var socken i Skåne
och som ingen kunde säga, vad han brukade de många
pengarna till . . . Hemma i den lilla slättbyn hade han
ett litet sådant hemman, och rustgårdens nabo i
grannsocknen betaide ävenledes sitt årliga
ytterst-måttliga arrende i tunnor råg och korn åt Sankt
Laurentius’ restaurerade domkapitel inne i Lund ...
Rustgårdssonens första kamrat i katedralskolan
var son av en godägare och militär. Det var en den
näpnaste lilla målade porslinspjes, med blåblå ögon
och hy i mjölk och rosa och den lenaste
ansiktsprofil; han skulle själv bli officer. De svärmade mest
för teatern samman, bådo till ömsesidig undsättning
klassföreståndaren, som var schöngeist och
konstsamlare, i gemenskap om det erforderliga lovet samt
ryste och rördes sida vid sida på läktaren i Aka-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
