Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33
rummet brann en mängd ljus, som kastade sitt sken på den döde,
hvilken hvilade der bland blommor och kransar liksom i en
trädgård.
Men han märkte ingenting af allt detta; han såg ej mera de
honom omgifvande blommornas färgrika prakt, han inandades ej deras
välluktande doft. Tyst ocb stilla var det rundt omkring honom, tyst
och stilla var det äfven i hans unga hjärta, som nu upphört att
klappa.
Så kom midnattstimmen. Då öppnades helt varsamt dörren,
och en ungdomlig kvinnogestalt steg in.
Hon var djupt sorgklädd, och från hufvudet böljade det ljusa,
upplösta håret i rika lockar ned öfver den svarta drägten. På tröskeln
dröjde hon en sekund och såg med af tårar beslöjad blick bort till
katafalken, och när det förgråtna ögat såg den bleke ynglingen ligga
der, då frampressades våldsamma snyftningar ur hennes bröst.
Några minuter varade detta utbrott af smärta; sedan tryckte hon
högra handen hårdt mot hjärtat, liksom ville hon kväfva ali sorg
der inne.
Nu vacklade hon långsamt fram till katafalken, föll der på knä
och slog bägge händerna för ansigtet. Högljudda snyftningar hördes
i rummet.
— Ragnarl stammade Eidas skälfvande läppar. Hvarför har
du öfvergifvit mig? Säg, min älskling, som senast i förgår sade mig,
att jag evigt skulle vara din, hvarför gick du så snart ifrån mig?
Hon steg upp och böjde sitt ansigte djupt ned till den stumme,
så tcngt sofvande mannen.
Och när så det tårfylda ögat paed ett uttryck a? djupaste smärta
hvilade på baronens bleka ansigte, när det fördjupade sig i
vemods-fullt betraktande af hvarje särskildt anletsdrag, då såg det ut, som
ville hon undersöka, huruvida det inte ännu fanns lif i honom.
Men stumma och stela voro dragen, stumma och stela de läppar,
som så nyligen med passionens glöd tryckt sällhetsberusande kyssar
på hennes. Slocknad var den blick, ur hvilka för knappa två dagar sedan
Hjelten pà Cuba. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
