- Project Runeberg -  Hjelten på Cuba / Förra delen /
40

(1898-1899) Author: Sten Ulfsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

40

lyckan att i mina armar njuta kärlekens högsta sällhet. Gud har
dömt honom för hans samvetslösa bedrägeri mot mig.

Snyftande hade Eida fallit på knä.

— O, min Gud! undslapp det hennes läppar. Kàn du tillåta,
att den ädlë, den dyre till och med på sin bår förolämpas så grymt?
Du, o, Gud och fader, som ser ned i allas våra hjärtan, vet ju, att
det i hans hjärta ej bodde någon falskhet, du vet, att han älskat mig
med rent hjärta, mig, den oiyckligaste varelse på jorden.

— Ha, ha, ha! Så vackert du kan prata! Men försök bara inte
att ta honom i försvar! Det är så, som jag säger. Och förbannelse
öfver dig,, som dårat hans hjärta och dragit det från mig!
Förbannelse äfven öfver honom, och det utöfver grafvens gräns, för det han
så skamlöst fört mig bakom ljuset och narrat mig! Förbannelse . . .

— Håll inne med ert gudlösa tal! skrek Eida gällt. Ni
nedkallar eljes Guds vrede öfver ert hufvud.

— Prata nu inga galenskaper! Du kan för resten vara förvissad
om, att jag inte sörjer honom. Så länge han lefde, traktade jag
efter att bli delägare af hans omätliga rikedomar; men na är det
ett helt annat förhållande, nu är han död oah förlorad icke endast
för mig utan äfven för dig. För den döde baronen fäller jag ej en
tår, eftersom jag ej kunde vinna den lefvande.

Fru ßandow, utbrast Eida med bönfallande röst, håll inne,
smäda honom ej, den ädle, som jag kommer att älska ända till sista
ögonblicket af mitt lif!

— En så’n tokig flicka! Älskar du honom verkligen så mycket?

— Med mitt hjärtas hela glöd,

_. Prat! Endast de lefvande skall man älska. De dcda skall

man bara sörja en kort tid, men sedan — glömma dem.

Flickans hjärta krympte samman vid den hjärtlöshet, som låg i
den andras ord.

Hon ville svara något, men hon tänkte på, att hon derigenom
endast skulle göra fru ßandow ännu mera uppbragt, och att denna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:41:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hpcuba/1/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free