Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅTTONDE KAPITLET.
Ett ruskigt uppdrag.
När dödgräfvåren drog i väg med sin fånge, stod kistan, "hvari
Eida hvilade medvetslös, fortfarande öppen framför de båda män,
som fört den hit.
— Låt oss nu fort undanstöka den här affären! yttrade den
skiigglöse Robert. Jag har is gen lust att stanna på detta hemska
ställe längre, än som sr alldeles nödvändigt.
— Sak samma med mig, instämde Thure.
I detta ögonblick uppvaknade Eida ur sin djupa vanmakt.
Hen-nes ögon blickade med ett uttryck af den mest oförstälda fasa på
de båda männer!.
Desya lyfte nu upp locket från maiken för att med det samma
dter tillsluta kistan.
I delta ögonblick af namnlösa själskval återfick den olyckliga
talförmågan. Ett vildt skri af förskräckelse undslspp hennes mun..
— O, sr. ali a ni, haf förbarmande! bön föll hon innerligt och i
dr-r. mest rörande ton. Skona mitt unga lif!
De råa sällarne skrattade.
— Du kommer inte att sprattla länge i lådan. Det blir snart
brist på Luft der inne, och då är det slut.
— Nåd i Nåd I jämrade sig Eida.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>