- Project Runeberg -  Hjelten på Cuba / Förra delen /
110

(1898-1899) Author: Sten Ulfsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

110

1 >rtskymt honom, och kastade genom det lilla förgallrade fönstret
vit sken in i det rum, från hvilket de klagande ljuden kommit.
Eida kunde nu i det bleka månskenet urskilja en mensklig ge-

Det oaktadt stannade hon ännu ett ögonblick kvar vid dörren.

— Hvem är här? frågade hon, visserligen med dämpad, men
i k väl fullt tydlig röst. Svara!

Knappast hade dessa ord kommit öfver hennes läppar, när en
bedjande kvinnnoröst nådde hennes öra:

— O, befria mig ur min rysliga belägenhet, hvem ni än är!

— Hvad kan jag göra för er?

— Lossa de band, som fängsla min kropp, och återgif mig
deri-g inom friheten, som man olagligen beröfvat mig!

Medlidande fyllde Eidas hjärta. Visserligen sade henne en inre

i st:

— Vik ej af från det föresatta målet! Lemna i ditt hjärta ej
: in) för någon annan tanke än den för Ragnars väl eller ve!

Men det oaktadt hade den vackra flickan ej hjärta att skynda
1 ärifrån och lemna den olyckliga här åt sitt öde.

— Hvem har fängslat er? frågade hon vidare.

— Det har doktor Lehman gjort, ljöd svaret. O, denne djäfvull

— Men hvarför bar han gjort det?

— Det vet jag verkligen inte. Han har en lång tid förföljt

i; ig.

— Alltså en olyckssyster, sade Eida beklagande, Nå ja, jag
t k ali befria er, stackars kvinna.

Hon närmade sig den på en tarflig bädd med grofva snören
fastbundna, men ryggade i det samma af öfverraskning tillbaka.

— Hvad ser jag? utbrast hon. Ar det ni, fra Eandow? Hur
1 .ar väl ni kunnat råka i en sådan belägenhet?

— Snälla fröken, förlåt mig mitt beteende mot er, då vi senast
j\kades! Jag vet sannerligen inte, hvad som den gången kom åt
mig; hårdt har jag emellertid blifvit straffad derför. Kan ni förlåta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:41:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hpcuba/1/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free