Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
195
SEXTONDE KAPITLET.
Grusad lycka.
Det var ett herrans väder, i ali synnerhet ute på sjön. Vinden
sopade med rasande häftighet mörka molnmassor framför sig och
piskade så våldsamt Kattegats böljor, att dessa tornade upp sig till
riktiga berg.
En stor lastångare kämpade der ute en hård strid mot storm och
vreda vågor. Hittills hade den segerrikt trotsat de rasande elementen;
men nu såg det ut, som började hans kraft förlamas, ty han saktade
allt mera farten.
Plötsligt genomskar ånghvisslans skarpa ljud luften.
Skeppsklockan ringde, och matroserna skyndade till för att fira ned en båt.
Då det var gjordt, sprang en ståtlig man vigt och säkert
nedför repstegen och tog plats i båten. Några matroser följde efter och
stötte genast ut från ångaren.
Mödosamt arbetade sig den lilla farkosten fram genom
skum-höljda vågor mot land.
Det är en besynnerlig passagerare, som sitter der midt emot
matroserna. En bredaxlad, högrest, men något böjd gestalt vittnar
om, att ett oblidt öde handskats tämligen hårdhändt med honom.
Hans ungdomligt energiska drag stå i sällsam kontrast till det
starkt gråsprängda håret, och de mörka, blixtrande ögonen, som så
längtansfull blicka mot land, förråda en djupt kännande, lidelsefull själ.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
