Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
225
Nästan samtidigt sprungo vi allesamman ur båten.
Innan nästa våg stormade an, hade vi bringat vår farkost i
säkerhet genom att dra den längre upp på land.
Störtvågen tornade nu bara mot båtens akter och underlättade
för oss arbetet att släpa upp den helt och hållet på det torra.
Den svåra pröfningen var lyckligt öfverstånden.
Om vi också ej räddat något af det värdefulla gods, som låg
gömdt i vrakets jättekropp, så hade vi dock lyckats bevara vårt
högsta goda, lifvet, och hade följaktligen ali orsak att tacka Grud
för det oss liksom å nyo skänkta lifvet.
I åsynen af hafvet, hvars eviga pulsslag, bränningarnas brus
och dån, vi hörde, föllo vi på knä och hopknäppte våra händer
till bön.
Hvar och en bad tyst på sitt vis.
Ingen, det vågar jag tryggt påstå, gjorde det, bara för att han
ville följa mitt exempel, utan det var för hvar och en ett trängande
behof att i bön lyfta sitt hjärta till Grud.
Här tystnade kaptenen i sin berättelse.
— Och hur kom ni bort från den der ön? Hur biet ni räddad?
Hvad var det egentligen för en ö, på hvilken ni blifvit kastad i
land tillika med de öfrige skeppsbrutne? frågade baron Ragnar, som
blifvit mycket intresserad, och hvars nyss så sorgsna tankar verkligen
begifvit sig på flykten.
Mjelten på Cuba.
15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
