Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
233
Men jag kunde ju tänka mig, att han icke frivilligt stod der
så midt ibland vildarne.
Nu först observerade jag de bastrep, som på tre särskilda ställen
voro slagna kring trädstammen.
Med dessa rep hade Lindbérg blifvit fastbunden vid trädet, och
i sin värnlöshet måste han tåligt åse, hurusom dessa meoniskor roade
sig med dans och sång, hvarmed de på sätt och vis inledde hans
mördande.
Att kannibalerna hade för afsigt att slagta, steka och äta upp
den stackars Lindberg, derpå kunde jag intet ögonblick tvifla.
Säkerligen hade de ej för något annat ändamål gjort upp eld
än för att öfver den samma steka det arma slagtoffret.
Men eftersom Lindberg ännu lefde, var det ju ännu ej omöjligt
att rädda hans lif och befria honom ur dessa omenniskors våld.
Men naturligtvis var den största skyndsamhet af nöden.
Redan i nästa ögonblick kunde ju kannibalerna skrida till
utförandet af den fasansfulla handlingen.
Så snart jag fått fullt klart för mig, att det utsedda slagtoffret
var vår skeppskamrat och olycksbroder Lindberg, återvände jag
springande till grottan för att fortast möjligt underrätta mitt
manskap och gemensamt med mina vänner ila den i ett så gräsligt
trångmål stadde kamraten till hjälp.
När jag kommit på knappa femtio stegs afstånd från ingången
till grottan, såg jag, hurusom tvänne kannibaler plötsligt rusade upp
bakom ett klippblock, hvilket jag just ämnade ila förbi.
Den ene svingade hotande sin väldiga klubba emot mig, under
det den andre med en nästan otrolig skicklighet i ett nu kastade
en snara öfver mitt hufvud och med ett enda ryck hårdt drog åt den.
Jag förmådde endast utstöta ett enda nödrop; ty innan jag
hunnit få riktigt klart för mig, hvad som egentligen händt mig,
snördes min strupe ihop så hårdt af snaran, att jag nästan förlorade
besinningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>