Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men kaptenen skrattade åt honom.
— Sådana der bofvar ha ingen moral och ge fan i svensk
ridderlighet, förklarade han. Tusentals präktiga sjömän med hjärtat på
rätta stället ha på detta sätt blifvit lockade i en dödsbringande fälla;
men jag är för gammal för att låta lura mig af en sådan manöver.
Är inte det der den röde Patrik, så är det i alla fall någon, som
lärt sig det der knepet af honom.
Nu kastade vinden plötsligt om. Det ryckte, slet och knakade
i »Frejas» rig g.
Matroserna sprungo oroliga af och an på däck och sökte med
feberaktig brådska åter bringa tåg och segel till rätta, ty deri plötsliga
vindstöten hade åstadkommit oreda i »Frejas» tackling.
Ju3t på denna vindriktning tycktes skonaren ha väntat, ty han
vände plötsligt stafven mot söder och kom för fulla segel rakt mot
»Freja».
Kanonerna klara! kommenderade nu kaptenen med orubbligt lugn.
Matroserna riktade in kanonerna, och tvänne raska pojkar stodo
der med uppkallade ärmar, beredda att aflossa skotten, så snart
kaptenen gaf befallning derom.
Nu hade det fiendtliga fartyget kommit inom skotthåll. Men
ännu förrådde det inga afsigter, som kunde rättfärdiga kaptenens
allvarsamma farhågor.
Röken, som utträngde ur gluggarne, hade blifvit ännu intensivare.
Här och der såg man till och med en eldslåga slå fram genom röken.
Nu började sjelfva kaptenen fundera på, hur det egentligen
förhöll sig,
— Tusan, mumlade han för sig sjelf, skulle till sist den röde
Patrik (ty det måste vara ban) ha råkat ut för ett hämnande öde,
som gjort allvar af skämtet ? Nå, vid Gud, i så fall låter jag honom
hellre göra närmare bekantskap med elden eller vattnet, än jag
till-kastar den förhärdade kanaljen så mycket som en tågända.
I detta ögonblick ropade man från skonarens däck genom
talröret an »Freja»:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
