Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
283
— Tystl Det är just ni, styrman, hvars högaktning jag skulle
vilja förvärfva, för hvars vänskap jag skulle kunna ofira allt. Och
ni är kall och afmätt mot mig. Akta er för att söka dra mig vid
näsan! Såret i axeln, som förskaffar mig sömnlösa nätter, hindrar
mig dock ej från att i det afgörande ögonblicket rycka fram revolvern
för att befria mig från en person, hvilken jag skänkt mitt förtroende
och likväl, när allt kommer omkring, måste frukta.
— Hvem har då sagt, att ni behöfver frukta mig? Hvad har
jag väl gjort, eftersom ni är missbelåten med mig?
— Ni har inte gjort något, som kan gifva mig anledning till
klander, och det är just det, som synes mig nästan hemskt. Detta
evigt höfliga, likgiltiga sätt. Jag har utmärkt er framför alla de
andra, min kärlek ligger för edra fötter, och ni trampar den, unge
man. Jag vet ej, hur det kommer sig, att jag så fäst mig vid er,
att jag skulle vilja göra allt för er. I gengäld bégär jag endast
tillgifvenhet och en smula kärlek. Jag skulle i er vilja se en bror,
en son.
— Hvarför tviflar ni på min trohet, herr doktor?
— Det vet jag inte, men jag känner, att detta tvifvel är
berättigadt, åtminstone så länge, tills ni bevisar mig motsatsen.
— Ställ mig då på prof,-herr doktor!
— Jag visade bort den der kvinnan från fartyget, och deri
gjorde jag väl, ty hvem vet, om inte hon, listig och beräknande,
som hon var, kunde ha förstått att tillnarra sig er kärlek.
— Herr doktor, afbröt honom den förklädda flickan och rätade
upp sig, jag skulle djupt beklaga, om ni för min skull begått denna
grymhet, och hade jag redan då varit styrman, hvem vet, om jag
inte då af medlidande låtit hänföra mig till att våga försöket att
hindra den olyckligas utsättande.
— Hvad? Ni skulle b a vågat motsätta er min befallning, då
inte ens kaptenen vågade göra någon invändning? Ni hade kanske
iscensatt ett myteri? Kanske ni rent af då hade kastat mig öfver
bord? Död och afgrund! Har jag genomskådat er styrman?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
