Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
291
sig med Roberts tillhjälp in i tunnan, en järnketting surrades om
denna ock hängmattan bands för öppningen.
— Farväl med er och välkomna efter, gossar! sade Thure, då
kamraterna nu uppfyllde hans önskan och slungade honom öfver
bord.
Tunnan sjönk med sitt innehåll genast ned i djupet,
kringsvärmad af rofgiriga hajar, hvilka dock denna gång gingo miste om
bytet.
Så skildes en förbrytare utan saknad från verlden, och ingen
saknade väl heller honom.
— Nu mår l\an lika bra som en balsamerad kung, yttrade en
af matroserna. Säga hvad man. vill om Thure, feg var han inte;
ty det fordras ovilkorligen mod för att så der lugnt kunna gå naturen
i förväg. Frid vare med honom!
— Det här var en bedröflig resa, menade en annan. Den har
redan kostat sex man. Nu har jag fått ungefär nog af sjömanslifvet
med alla de§s vedervärdigheter. Kommer jag helbregda i land, så
ska’ det allt dröja en god stund, innan jag åter ger mig ut på sjön.
JIaan är ju har intet ögonblick säker till lif och lem. Nej, då är
det allt betydligt tryggare och trefliga på landbacken.
Denna åsigt delades antagligen af flertalet om bord, och orsaken
härtill var hufvudsakligen den despotiske doktorns,grymhet, ty så länge
de voro beroende af hans godtycke, voro de faktiskt intet ögonblick
säkra till lifvet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
