Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
294
tog flera timmar i anspråk, försågs den med ett segel, ocb samtlige
passagerare fingo stiga ned och taga plats på den samma.
Dessutom fastsurrades så mycket af den värdefulla lasten på
flotten, som denne kunde bära, i hopp om att kunna rädda det i land.
Kaptenen ämnade låta bygga en andra flotte och äfven på den frakta
i land så mycket som möjligt af lasten, på samma gån g som han
och manskapet gjorde det djärfva försöket att midt igenom bränningars
svall uppnå kusten.
Baron ßagnar och kaptenen skulle sedan, om räddningsförsöket
å båda sidor lyckats, åter förena sig på kusten för att sedan
tillsammans begifva sig till Haitis hufvudstad, Port au Prince, den enda
plats, der de kunde hoppas träffa europeiska fartyg.
Det var en besvärlig och farlig väg, hvarom baronen ej kunde
göra sig några föreställningar, men kaptenen sade sig, att det vore
lättare och mindre riskabelt att söka nå det målet i en otät farkost
utmed den farliga kusten.
Någon farkost fanns emellertid ej till hands, och derför återstod
ingenting annat än att taga vägen genom det af halfvilda, fiendtligt
sinnade negrer bebodda landet.
Klockan var omkring två på eftermiddagen, när baron Ragnars
flotte låg färdig till afresa.
Hvar och en af utvandrarne, icke ens fru Hall undantagen, hade
fått sig anvisad en plats, der han kunde göra sig nyttig.
Ragnar öfvertog befälet på flotten.
Kapten Strömvall gaf honom i hast de nödvändigaste
instruktionerna och ville till och m$d skicka med ett par handfasta och
sjövana matroser, hvilket anbud Ragnar emellertid afslog med den
anmärkningen, att de ju i alla fall vore så helt och hållet beroende
af väder och vind, att Gud måste sSöta styret, om de skulle komma
lefvande i land.
— Så skydde er då Gud, käcke vän, och skulle vi aldrig mera
få återse hvarandra, så tänk någon gång på gubben Strömvall och
hans »Preja!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
