- Project Runeberg -  Hjelten på Cuba / Förra delen /
317

(1898-1899) Author: Sten Ulfsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

317

bordstigande åt ert fria val att medfölja eller ej. Vare det fjärran
från mig att vilja kvarhålla er mot er vilja 1 Ni kan gå.

Det uppstod en kort paus.

Plötsligt, liksom uppfarande ur en syndaflod af dystra tankar,
sade doktor Lehman till styrmannen:

— Jag vet, att jag icke åtnjuter er högaktning i samma grad,
som jag visat er min, unge mån, och likväl är kanske just ni den’
ende i hela verlden, till hvilken jag numera skulle kunna sätta fullt
förtroende. Det ligger liksom någonting fiendtligt mellan oss, men
om vi bara lyckas nedrifva denna fiendtliga mur, skall kanske vårt
ömsesidiga förhållande gestalta sig så, som jag af hjärtat skulle
önska det. Ni sade mig en gång, att ni står ensam och värnlös i
verlden; nåväl, jag erbjuder er då mitt stöd och min faderliga
tillgifvenhet. Jag skall på ett lysande sätt sörjå för er framtid. Har
jag bara hämnats på min rival... ^

— Den dagen kommer ni ej att upplefva, herr doktor, utbrast
styrmannen beslutsamt.

Doktor Lehman formligen häpnade.

— Huru? Hvad skall det betyda? Hotar, ni nu igen, min
käre Lind?

— Jag kommer alltid att hota, herr doktor, så länge ni ej
afstår från edra anslag mot baron Lilieswärd och det fredliga
handelsfartyget. Ert hat till honom har ingen förnuftig grund. Det är ju,
efter hvad ni sjelf medgifvit, ni, som trängt er emellan honom och
hans lycka och inte tvärtom. Edra anslag mot honom kanna derför
ej annat än framstå i en högst märkvärdig dager. Ingen rättvis
menniska kan gilla ert handlingssätt.

Vid denna styrmannens förklaring beröfvades doktorn med ens alla
sinä illusioner.

— Det återstår mig intet annat medel än att söka med våld
förhindra doktorns mordiska planer, mumlade styrmannen för sig
sjelf.

— Denne unge man, som jag närt vid mitt bröst, är min fiende,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:41:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hpcuba/1/0317.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free