Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
338
— Hvem är du? Hur har du kommit in i den röde Patriks
underjordiska hamn?
— För tusan, sade Dahlin, här tyckas vi vara på god väg att
göra riktigt intressanta upptäckter.
— Ah, utlät sig nu roddaren, om hvilken fru Hall trodde, att
han var en uppenbarelse från en annan verld, ni ä’ väl främlingar,
som kommit hit för att söka er lycka. Då kunna ni göra er beredda
på missräkningar, men det är en sak, som inta angår mig. Jag vill
bara veta, hvem som frälsar mig härifrån, till hvem skall jag
öfverlemna sjöröfvarskatten.
— Till mig, förklarade Dahlin tvärt. Jag är just den, som af
den röde Patrik blifvit utsänd för att mottaga skatten, men det var
tusan, så långt det var hit. Och eftersom du nu inte har något
annat tjänsteåliggande, så kanske du är så vänlig och rödjer nndan
bränningarna en smula framför klipporten.
— Skämta inte! sade gubben mycket allvarsamt. Den stund
kommer nog, då äfven du skall förbanna den man, hvars skatt du
blifvit satt att vakta. Säg honom, din herre och mästare, den stolte
piratchefen, att vi träffas der ofvan i en annan verld, inför en
väldigare, men kanske rättvisare domare! Jag hade hustru och barn,
som jag älskade, och som älskade mig. Den hunden ryckte mig
bort från dem, och de måste gå under; han förflyttade mig hit till
denna håla, och jag kunde ej komma härifrån.
— Det är bra, sade Dahlinj Du är nu fri, gubbe. Jag
tillträder din plats. Visa mig bara skatten, så att jag får räkna efter,
om alltsammans stämmer! Stig ur båten i Du kan antagligen ha
hunnit bli trött af det eviga roendet.
Gubben lät höra ett rent af hemskt skratt.
— Ha, hal Tror ni, att det är så lätt att förflytta sig från ett
ställe till ett annat utan ben?
— Kors för tusan, den arme saten har ju fått bägge sina ben
af k apade, utlät sig snickaren.
— Det gör ingenting. Jag ska’ ta honom på armen och bära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
