- Project Runeberg -  Hjelten på Cuba / Förra delen /
350

(1898-1899) Author: Sten Ulfsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

350

ligen komma att offras åt stormens gud. Men du sjelf får lefva och
stanna i storamiralens närhet, och om du tjänar honom troget och
ärligt, så skall du aldrig blifva genomborrad med lansen. Knäböj
nu och kyss storamiralens fötter till tecken af din underdånighet!

, I det samma steg röfvaranföraren upp och vinkade med blixtrande
ögon åt de likt en bisvärm kring hans farkost svärmande småbåtarne
att komma närmare.

Nu hördes rundt omkring ett rent af bedöfvande tjut, hvilket
ingalunda tydde på fredliga afsigter.

Amiralen drog nu sabeln ur skidan och tycktes ha lust att
dermed angripa kaptenen.

Blixtsnabbt ryckte då äfven gubben Strömvall sin värja ur skidan,
men lika hastigt rusade negerns långa sabel genom luften. Emellertid
hade negeramiralen inte ens den aflägsnaste aning om europeisk
fäktkonst.

Gubben Strömvall parerade med ungdomlig kraft och vighet
hugget på sådant sätt, att sabeln flög ur negerns hand, och i ifvern
och hettan rände nu kaptenen utan betänkande sin sabel midt igenom
bröstet på storamiralen.

Samtidigt kastade sig briggens besättning med dödsföraktande
mod öfver röfvaranförarens följe, och inom några minuter voro de
eljes så modiga negrerna öfverväldigade och flöt blodet i strömmar.

Det var en gräslig syn, för hvilken själfva kapten Strömvall
fasade, men det återstod dem ju intet annat val; de svarte ville ju
så ha det.

Roddarne grepos af verklig panik. Hopvis kastade de sig öfver
bord i hafvet, endast för att rädda sig undan matroserna, hvilka i
sin rättmätiga vrede foro fram som sannskyldiga mordenglar.

Snart fanns det af negrer endast lik om bord.

De hvita hade i den mördande striden ej förlorat en enda man.

Kapten Strömvall befallde sitt manskap att fort kasta liken öfver
bord och rengöra fartyget. Denna befallning utfördes med
beundransvärd precision.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:41:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hpcuba/1/0350.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free