Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
351
Endast amiralens lik, som blifvit liggande under den klädda
bänken, ämnade kapten Strömvall behålla om bord.
Men härmed var dock faran ännu ej på länge besegrad, ty hela
flottiljen hade under tidén hemtat sig från sin panik och närmade
sig nu under krigstjut de svenska sjömännen.
Negrernas antal var så stort, att det ej kunde bli tu tal om,
hvem som måste duka under i den förestående striden, och icke utan
bekymmer motsåg kapten Strömvall den nästföljande timmen.
Ett verkligt störtregn af pilar utgöt sig nu öfver den eröfrade
farkosten, och om också dessa pilar hittills ej anställt någon skada, så
måste deras verkan likväl i längden blifva ödesdiger för de skeppsbrutne.
Derför drogo de sig fort tillbaka upp på flotten, tagande amiralens
lik med sig. Derifrån praktiserade de sig med största möjliga
skyndsamhet upp på det strandade fartygets fördäck, bakom hvars
bröstvärn de kunde finna skydd mot negrernas pilar.
Några af de svarte voro äfven försedda med gamla skjutvapen,
me c dem handterade de på ett sätt, som nästan innebar större risk för
dem själfva än för fienden. Då voro bågskyttarne med sina pilar
långt farligare.
Drabbningen lät icke länge vänta på sig. Dessa strandröfvare
voro allt för tappra och modiga för att ej försöka hämnas sin
anförares död.
Utan betänkande närmade de sig beslutsamt i sina båtar och
afsköto sina pilar mot de belägrade.
Dessa svarade med en välriktad eld, som anställde fruktansvärda
härjningar bland de svarte. Men hur många som än stupade, trädde
likväl alltid åter nya krafter i deras ställe, och på så sätt ryckte de
allt närmare och närmare vraket.
Då lät kaptenen föra fram kanonerna, som storm och vågor ej
förmått sopa öfver bord, och nu öppnades en förhärjande eld mot
de små båtarne.
Men inte ens detta medel förmådde skrämma angriparn© på
flykten eller ens drifva dem tillbaka, tvärtom, deras stridstjut blef
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
