Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
353
Allt närmare och närmare kom fartyget, och nu kunde kapten
Strömvall genom kikaren urskilja den spanska flaggan.
Snart kunde man enligt kaptenens beräkning från det ankommande
fartyget iakttaga, hvad som tilldrog sig omkring den strandade briggen.
Och man tycktes verkligen redan ha fått klart för sig? hvarom
fråga var, ty man närmade sig med fulla segel.
Kjapten Strömvall tog nu språkröret och ropade an seglaren:
— Skeppsbrutna, öfverfallna af stråndröfvare. Kapten Strömvall
från Stockholm. Briggen »Freja.»
— Vi sätta ut en båt, ljöd svaret.
Fartyget refvade seglen och firade ned en båt, som nu närmade
sig vraket.
Midt i båten stod en fint klädd herre i spansk drägt.
Båten lade snart till vid flotten, och herrn steg ur samt väntade
sedan, tills kapten Strömvall kommit utför Tepstegen ned på flotten.
— Gog dag, herr kapten 1 tilltalade honom herrn på franska
språket. Jag är don José Normada, ägare till flera plantage på Cuba.
— Kapten Ström vall, presenterade sig denne for räddaren i nöden.
— Här måtte det ha gått synnerligen hett till, herr kapten,
fortfor spanioren och visade på de rundt omkring liggande negerliken.
— Utan er mellankomst, ädle don, svarade kapten Strömvall,
hade vi nog till sist dukat under för dessa svarta banditer.
— Jag känner till det der, svarade spanioren, dock anser jag
dessa halfvilda sjöröfvare icke vara på långt när så farliga, som de
civiliserade nationerna. Om ni så vill, herr kapten, så är jag beredd
att taga manskapet och det vigtigaste af er last med till Cuba.
— Ädle don, jag antar med glädje och tacksamhet ert förslag.
Visserligen vore det för en kapten, hvars skuta går i kvaf, alltid
bäst, om han sjelf följde med i djupet. Af allt det dyrbara gods,
som min redare anförtrott mig, bringar jag honom ingenting mer än
den sorgliga berättelsen om hans fartygs undefgång.
— Asch I Det är ju sjömannens öde. Inte tappar man modet
för det. Hedaren låter bygga andra skepp och utjämnar förlusten. En
Hjelten på Cuba. 23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
