- Project Runeberg -  Hjelten på Cuba / Förra delen /
371

(1898-1899) Author: Sten Ulfsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

371

menniska till godo. Det vore ju rent af en välgerning att sätta dem
i omlopp.

— Det blir i alla fall vid hvad jag sagt: »Stormfågeln» går
direkt till Cuba, röt nu kaptenen, som i Roberts och hans kamraters
dristighet med skäl såg en allvarsam fara, och derför nu försökte
att med mera energi hålla dessa råa sällar i tygeln. När vi der
intagit lifsförnödenheter och reparerat skutan, kunna vi ju försöka
att finna och intränga i den der mystiska hamnen, för hvilken jag
verkligen intresserar mig, tillade han tröstande, men utan att mena
allvar dermed.

— Vi respektera er vilja, kapten, och hin tage den, som vägrar
att lyda edra befallningar, och likväl skulle jag vilja be er tillåta
mig yttra några ord till. Ådöm mig derför gerna en intimare
bekantskap med den niosvansade katten!

— Tala!

— Kapten, låt oss först uppsöka Patrikshamnen! Den tid, som
åtgår dertill, är ej något offer. Pengarne, som ligga hopade der,
äro lätt vunna, ty vi behöfva bara slå ihjäl dem, som vakta skatten.
Det är gjordt på en liten stund, ty de lära allesamman vara invalider
och kunna följaktligen ej försvara sig.

— Fy! utropade kaptenen och greps af verklig fasa för denne
råe sälles nedriga tänkesätt. Jag vill inte höra talas om den der
saken vidare, åtminstone inte nu. Grå genast, och hvar och en sköter
sin syssla.

Robert såg trotsigt på kaptenen och tycktes inte alis ha lust
att åtlyda hans befallning.

— Gud fördöme mig, kapten, och ni kan gerna låta hänga eller
spöa mig, så blodet strömmar, men jag kan i alla fall inte låta bli
att säga er, att ni inte är rätte kaptenen på »Stormfågeln». Vore
jag i ert ställe, så vore vi allesamman i en hast bergade för
framtiden ; ty vi delade i så fall piraternas röfvade skatter, och det skulle
sannerligen ingen af oss må illa af. Sedan kunde vi ju skiljas från
hvarandra för att hvar på sitt håll göra oss glada dagar för pengarne.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:41:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hpcuba/1/0371.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free