Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
444*
— Förlåt, herr kapten, men det måste väl ändå ha sin
riktighet. Personerna i fråga anlände för två dagar sedan och
rapporte-de, att ni snart skulle komma efter, och nu är ni ju här. Jag visste
med det samma, att styrman Nipper talade sanning; han ljuger
aldrig.
— Om och om igen styrman Nipper, som ju är död, mumlade
doktorn för sig sjelf.
Derpå vände han sig till en gammal väderbiten och ärrig
matros med frågan.
— Hur många stridsduglige män skulle vi i nödfall kunna uppbringa
för att en gång ta denne styrman Nipper i betraktande på riktigt
nära håll?
— Ack, herr kapten, Bob har två friska ben, men ingen mer.
— Det är illa. Äro de personer, som inträngt hit, väl
beväpnade?
— Beväpnade ända till tänderna. De förde med sig en massa
vapen och hela fat med krut och annan ammunition.
— Voro de uniformsklädda. Kanske det rent af var
marinsoldater?
— Nej, herr kapten, det var landkrabbor, som inte ens visste,
hur man bör sätta sig i en båt.
—r Död och afgrund! Och ändå inträngde de hit?
— Med allt sitt pick och pack, herr kapten. Det är ett underverk.
Doktor Lehman vände sig åter till Bob med den afhuggna
handen:
— Håll dig redo, käril Du skall visa mig ditt pass och
ledsaga mig genom det samma. Jag måste sjelf se de der inkräktarne,
ty af ert prat kan jag ej bli klok.
Doktorn gick nu med de båda svarta tillbaka in i sitt rum.
— Sätten er ned här! tilltalade han dem, sedan han stängt
dörren efter dem.
Stumma kastade sig de svarta ned på den dyrbara mattan.
— Ha ni varit Golkos underlydande?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
