Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
450*
TRETTIOFEMTE KAPITLET.
Fångarne.
Visserligen befann sig baron Ragnar i en ganska kinkig belägenhetr
men faran för honom var dock ingalunda så öfverhängande som den,
hvari hans hiärtas utkorade, fröken Eida Lindstam, befann sig.
Hon hade, då hon lemnat föräldrahemmet, af omständigheternas
makt tvingats in i förhållanden, som för henne kunde blifva i högsta
grad ödesdigra, och vi sågo henne senast i en allt annat än
afunds-värd belägenhet.
Hon hade blifvit tillfångatagen såsom styrman på ett
sjörövarfartyg, och hennes dödsdom var redan fäld.
Men hon hade dbck en vän, som intresserade och lade sig ut
för henne.
Denne vän var kapten Strömvall, hennes landsman.
Mellan denne och guvernören öfver Baracoa, den hedervärde
general Pedro Ilosa, utspann sig i den senares bostad en ganska
häftig debatt.
Generalen med sitt äfventyrliga lifgarde trodde sig vara skyldig
sin värdighet, sitt ämbete och staden skådespelet af en offentlig
afrättning.
Det var en beslutad sak, ty generalen hade i en hast förskaffat
sig krigsrättens stadfästelse på sin egen åsigt, att de fångna sjöröfva-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>