- Project Runeberg -  Hjelten på Cuba / Förra delen /
479

(1898-1899) Author: Sten Ulfsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

479*

— Jag, kapten; skänk mig er gunst 1

— Den ska5 ni åtnjuta, så framt ni uppfyller mina önskningar.

— Tala, mäktige kapten? sade den nye anföraren för det svarta
röfvarföljet. Här finns ingen enda bland oss, som icke på en vink
af er, till och med vågar sig ut på det brusande hafvet.

— Det begär jag inte för tillfället, utan jag har kommit för att
hos er hemta proviant åt mitt folk. Jag behöfver rom, vin, kaffe,
tobak, mjöl och frukter. Skicka en del af ditt folk ut i den närbelägna
skogen, der det nog finns något reelt villebråd, som de kunna
nedlägga. Inom två timmar måste provianten vara här; jag väntar så länge.

— O, mäktige kapten, negern ~är en fattig man, som hvarken
har krut eller bly, pilar eller svärd, hvarmed han skulle kunna
nedlägga något villebråd; för resten är det mycket ondt om sådant här
i trakten.

^ Doktor Lehman blef förargad öfver dessa undanflykter.

-— Karl, röt han med väldig, vida omkring hörbar stämma,
läggf tre ting på minnet och glöm dem ej: för det första, att det
inte finns några omöjligheter, för det andra, att dödsstraff följer på
vägran att uppfylla min vilja, och för det tredje, att, om jag icke
inom två timmar har det begärda här på platsen, jag med mitt folk
som en hvirfvelvind stormar fram öfver din stad, bränner ned den
och bortför alla kvinnor och barn i slafveri. Du bär dig illa åt
mot din store kapten, amiral; akta dig för att reta mig till vrede,
ty det skulle kosta fem hundra negrer lifvet.

— Herre, utbrast den tilltalade förskräckt, hejda er vrede!
Hvad vi äga, det skall ni få. Yi vilja arbeta hela natten, så att
svetten dryper från pannan; vi ska’ brygga palm vin och mala mjöl,
vänd dig bara icke i vredesmod bort från den svarte mannen, som
vill vara din vän nu och i alla tider!

Genast tillsade den nye storamiralen sitt folk att utföra
kaptenens befallningar; sedan bad han sin mäktige vän följa sig bem,
hvilken inbjudning denne emellertid afslog.

— Jag lägrar mig här, amiral. Låt ditt folk göra upp en liten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:41:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hpcuba/1/0479.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free