- Project Runeberg -  Hjelten på Cuba / Förra delen /
533

(1898-1899) Author: Sten Ulfsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

533*

ty när vi nu komma upp till dem, ligga de antagligen ännu försänkta
i djup sömn. Vi lägga oss då i ali tysthet bredvid dem, som om
ingenting händt.

— Hvad säger ni? Skulle jag då inte för någon få berätta mitt
äfventyr med lejonet?

— Ni kan ju alltid berätta det, herr Dahlin, men om någon
tror er, det blir en annan sak.

De båda skattsökarne marscherade nu i väg för att så snart som
möjligt åter uppnå lägret.

Men i stället för att marschera norr ut begåfvo de sig uppför
en sakta sluttning i sydostlig riktning.

De misstänkte ej, att de kommit på villovägar, ty denna trakt
hade stor likhet med den kring lägret.

Inom en stund började emellertid Dahlin fundera på, om de
verkligen valt rätta vägen, och han gaf sina farhågor luft i ord.

— Vi ha visst inte gått vilse, förklarade Ek med mycken
bestämdhet. Jag misstar mig inte. Rakt fram bara, och vi skola snart
få syn på vaktelden.

Emellertid följde Dahlin icke utan oro snickaren, som nu modigt
marscherade före.

De kommo nu ut på en stor slätt, beväxt med kort gräs och
prydd af vackra palmlundar.

— Jag försäkrar er, herr Ek, att vi äro på orätt väg. Låt oss
med det samma vända om!

— Och jag, förklarade snickaren lika bestämdt och envist, vet
med visshet, att endast denna väg för oss tillbaka till våra vänner.
Jag vill se den, som så hastigt och säkert kan orientera sig som
jag. Om man också ställde mig alldeles ensam midt inuti en
ändlös urskog, så skulle jag utan svårighet hitta hem igen.

Med dessa ord styrde han kosan rakt på en palmlund.

Plötsligt försvann snickaren ur Dahiins åsyn, liksom om jorden
uppslukat honom.

Samtidigt utstötte han etfc genomträngande nödrop.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:41:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hpcuba/1/0533.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free