- Project Runeberg -  Hjelten på Cuba / Förra delen /
559

(1898-1899) Author: Sten Ulfsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

559*

och besegra strandröfvarena i många slagtningar. De måste åter
utlemna mina rikedomar, som tillförts mig från främmande länder.

Missionären råkade här en smula i klämman. Tydligen var
han ej nöjd med denna sakernas vändning.

Derför vände han sig till Dahlin och meddelade denne sin
förlägenhet. ■ N

— Det är en lycklig slump, tröstade honom tusenkonstnären.
Vi ledo skeppsbrott invid kusten, räddade en del varor i land och
gräfde der ned dem.

— Hvar? frågade missionären hastigt. Det vore en underbar
ödets skickelse.

— I närheten af kusten. Något längre inåt land ha våra vänner
slagit läger.

— Huru många äro de? Äro de beväpnade?

— Pyra män och en kvinna. Vi blefvo äfven i land ofredade
af sjöröfvaren Patrik, och derför beslöto vi att tåga inåt Ön för att
om möjligt uppnå hufvudstaden ellér någon annan större hamnplats.

— Godt I svarade missionären och vände sig åter till matronan,
som blifvit misstrogen till följd af detta samtal på ett språk, som
hon ej förstod.

— Nå, hvad säga mina vänner? frågade hon med en lurande
blick.

— De säga mig, att dessa hvita mäns följe blifvit tillfångataget
af strandröfvarena, och att dessa ett stycke släpat med sig och sedan
i jorden gräft ned alla de rikedomar, som tillhöra dig.

— Huru? frågade den sluga negerkvinnan. Hvem har talat
om det för dem, alldenstund de flydde och ej kunde vara närvarande,
när det skedde?

— Högvälborna markisinna, mina vänner äro modiga män; de
följde på hemliga stigar efter strandröfvarena och ha på så sätt varit
vittne till, hvad som händt.

— Och kunna de återfinna dessa hemliga stigar?

— Ja, de påstå sig med säkerhet kunna det.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:41:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hpcuba/1/0559.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free