Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
85
SJETTE KAPITLET.
Lehman visar sig i sin rätta dager.
Svåra dagar stundade, det befarade, det anade alla, och så snart
slafvarne bara sågo skymten af John Lehman, bådo de tyst till
Grud, det han i nåder måtte förskona dem från att falla i denne
dystre, stränge och hårde mans våld.
Nästa dags morgon sänktes den aflidnes dödliga kvarlefvor i den
moderliga jordens sköte.
Der var en storartad begrafning, och en massa menniskor följde
den bortgångne till hans sista hvilorum.
Närmast efter kistan gingo Xenia och John Lehman, efter dem
följde den aflidnes vänner, hvilka från när och fjärran skyndat till
för att bevisa honom den sista hedern; sedan kommo alla på
plantaget anstälda hvita och sist den dödes samtlige slafvar.
En metodistpredikant förrättade jordfästningen och höll vid den
öppna grafven ett längre tal. Han tycktes vara fullkomligt invigd i
den aflidnes familjeförhållanden, ty om och om igen lade han John
Lehman omsorgen om den föräldralösa Xenia på hjärtat. Han blef
så enträgen i sina böner för den värnlösa flickan, att Jchn till sist
ej kunde afhålla sig från att tillkasta honom en ilsken blick.
Ingen .andäktig känsla vann insteg i hans hjärta, han sörjde ej
det ringaste den så hastigt bortryckte brodern; hvarje bättre, renare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>