Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•133
samma, vilda smärta; sedan ryckte han åter upp sig och sade med
en sällsamt hård och sträng röst:
— Det finnes bara en menniska i hela verlden, som är Xenias
ovän, och som har något intresse^af hennes försvinnande, och denne
man måste inför mig aflägga räkenskap.
Med dessa ord vände han sig om och begaf sig direkt till John
Lehrøans sängkammare.
Negrerna trodde icke annat, än att de nu skulle få bli vittne
till ett blodigt skådespel, men det gingo de miste om.
Äfven John Lehman var försvunnen.
— Han finns inte här, upplyste Wiliner, efter att ha genomsökt
sängkammaren. Han håller väl nu som bäst på med att gräfva ned
liket af sitt olyckliga offer. Men vid Grud i himmelen, han skall
inte undgå min hämd. Blodigt skall han få umgälla sitt
himmelsskriande dåd.
Med dessa ord lemnade den upprörde mannen rummet och
begaf sig direkt till stallarne i den svaga förhoppningen, att ett par
hästar skulle fattas; men såväl hästarne som de vackra, lifliga
mulåsnorna voro fulltaliga.
— Massa Wiliner, sade Nero, hoppas ni, att massa Lehman i
hemlighet aflägsnat fröken Xenia härifrån? Om han det gjort, sä
skulle han väl ha betjänat sig af någon af sina vagnar, men som ni
ser, är det inte fallet, och något främmande åkdon har heller inte
kommit hit, ty det syns inga färska hjulspår i den fuktiga sanden.
— Kanske har han beställt ett främmande åkdon, som efter
V
öfverenskommelse väntat honom ute på landsvägen, menade Zoppo,
som anslutit sig till sin för detta förman. Vi ska’ noga söka rundt
omkring gården, så finna vi kanske bekräftelse på min förmodan.
Det visade sig nu, hur allmänt omtyckt Xenia var af slafvarne.
Med utomordentlig beredvillighet skingrade de sig åt alla håll för
att med sällspord ifver söka den saknades spår.
Till och med hundvaktaren John, som eljes var mycket maklig
af sig och ej mödade sig i onödan, blef nu så märkvärdigt pigg och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
