Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•137
Hon tog vid sig och bar sig åt, som om hon varit besatt.
Gång på gång slog hon ihop händerna öfver sitt hufvud och
utbrast:
— Jesses, min Gud, hvad tar du dig till, Gustaf? Har du mist
den smui^ förstånd du hade, eller skäms du inte ett endaste pinal?
Är det skick och fason att styra ut sig på det viset? Det är ju, så
jag får skämmas ögonen ur mig för din skull. Klä’ genast på dig,
så att du ser ut som folk! Ska’ du gå och se ut som ett spektakel,
som en riktig vilde? Hvar har du dina kläder?
— Dem ha de svarte anammat, svarade Hall. Tror du, att
jag går klädd så här för mitt höga nöjes skull?
— Nej, d.et säger jag då för sant, återtog fru Hall, aldrig hade
jag kunnat drömma om, att det fanns ett sådant här röfvarland med
idel banditer i. Ska’ vi då aldrig komma härifrån? Du kan för
resten inte visa dig för folk, som du nu ser ut, Gustaf; du blir
tagen af polisen.
— Det blir nog bra med det, menade mannen. Jag önskar
ingenting hellre, än att vi snart måtte komma till ett så pass
civili-seradt samhälle, att man kunde träffa på en polis. Då kunde man
ju kanske ha hopp om att för pengar och goda ord äfven komma
öfver ett par byxor. Till dess får man väl söka reda sig i den här
lätta och luftiga kostymen.
— Men det är ju i högsta grad oanständigt att gå klädd på det
viset, inföll hustrun.
— Man gör af nödvändigheten en dygd, ser du, gumman min.
Och när inte jag beklagar mig, så kan ju du också gerna vara lugn
och i stället tacka Gud, att jag åtminstone inte ännu är uppäten af
de svarte kanaljerna. Det var inte långt borta, kan jag tala om för digé
Man rådgjorde nu om, hvad som vore^att göra. Beslutet blef,
att man skulle hålla vakt under natten och i dagningen tåga vidare
mot det föresatta målet.
Så skedde äfven.
Men man hade ej tågat långt den följande dagen, innan Hall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
