Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
\
•184
Kreolskaiis vackra ansigte antog ett hårdt, grymt utseende, och
hon sade högt, skarpt och skärande:
— Eida!
Denna böjde sig lyssnande framåt och smålog så sällsamt,
Cassilda stampade otåligt- i golfvet. Nu kunde hon ju inte
hämnas, som hon ville, på sin förhatliga rival, då dennas förstånd
var omtöcknadt.
Hon ruskade obarmhertigt den olyckliga, men denna förstod
henne lika litet för det.
Kreolskan kastade sig förargad ned på en divan, stirrade med
rynkade ögonbryn framför sig och funderade starkt på, hur hon skulle
kunna återställa jämvigten i denna rubbade själ, för att sedan få
martera den.
Plötsligt kom ett buller från fönstret henne att se ditåt.
Hvilken skräckinjagande syn tedde sig icke här för hennes
häpna blickar!
I det öppna fönstret visade sig ett hiskligt vidunder. Två
rullande, stickande ögon sköto grönaktiga blixtar mot kreolskan,
ett par vidt uppspärrade käftar med dubbla rader af skarpa, spetsiga
tänder, ett blodrödt gap, i hvilket den gaffelformigt klufna tungan
for hit och dit, och vid detta gräsliga hufvud en i brokig färgprakt
skimrande, ohyggligt lång kropp, hvilken hotande kastade sig hit
och dit.
Och nu ett nödskri på svenska språket:
— Ragnar! Älskade Ragnar! Rädda mig!
På nattduksbordet låg en liten prydlig revolver, mera leksak än
vapen.
Hväsande reste sig den väldiga boaormen ännu högre upp.
Då small ett skott, åtföljdt af ett hemskt förtvifladt och vidlt rop på
hjälp.
Skrämd af knallen, for ormen med ett ilsket hväsande tillbaka,
och kreolskan hade nog sinnesnärvaro att passa på tillfälet att släp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
