Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•205
Och när han så verkligen vände sin häst, togo rebellerna
honom emellan sig, och han måste följa dem, antingen han ville eller ej.
Efter en lång, halsbrytande ridt lät man hästarne flåsa ut
några miauter.
Nu först kom Ragnar i tillfälle att göra cubanaren förebråelser.
Han var nära förtviflan och blef derför bitter.
— Hvad skulle jag göra? utlät sig till sist Gomez något otåligt.
Det är mig obegripligt, att kreolskan egde mod att fly ur
paviljongen. Vi följde ju sedan hennes spår, och säkerligen skulle vi
också ha lyckats afpressa kreolen en bekännelse, om inte de spanske
hundarne kommit emellen. Skulle jag låta min lilla skara helt och
hållet tillintetgöras af dem?
— Om ni bara hade låtit mig handla efter eget godtfinnande!
— Och hur hade det då gått? Det skall jag säga er, min vän.
Ni hade redan nu varit en död man. Glöm inte, att man förvisat
er från ön I Blefve ni ännu en gång gripen, så hade ni icke vidare
att hoppas på någon nåd. Det ligger inte alltid ett amerikanskt
krigsfartyg i beredskap att befria er. Ni har nu en gång råkat i säll- *
skap med rebeller och måste göra er förtrogen med den tanken, att
bli behandlad som sådan.
Häremot kunde verkligen ingen invädning göras. Utan att
vilja det hade Ragnar af omständigheternas makt blifvit tvingad in på
en farlig väg.
— Eida! klagade han så smärtsamt.
— Jag har lofvat att återförena er med er maka, och jag skall
hålla mitt löfte, till och med om det skulle kosta mig lifvet, sade
cubanaren enkelt, men med den mans lugna bestämdhet och tillförsigt,
som ej låter någonting rubba sitt en gång fattade beslut. — Till
häst! kommenderade han sedan.
Och nu bar det åter i väg, tills man uppnått insurgenternas
hufvudkvarter, der det rådde ett mycket rörligt lif.
Här blef Gomez tagen i anspråk från alla håll, så att han först
efter solens nedgång åter fick tid att något egna sig åt sin vän.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
