Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
257
Nu drefs han framåt endast af den tanken att uppsöka
regementsläkaren.
Hade någon mött honom, så måste han ha ansett honom för
öfverlastad.
Ändtligen uppnådde han doktorns bostad, hängde sig der med
bägge händerna fast i kloksträngen och föll halfvägs på knä.
Derigenom satte han klockan i sådan rörelse, som hade det gällt
att ringa döda ur deras djupa sömn.
Det dröjde heller inte länge, innan dörren öppnades och läkaren
visade sig på tröskeln.
Lunera hängde fortfarande med hela sin tyngd i klocksträngen;
han tycktes ha fått kramp.
Doktorn had© redan ett mindre älskvärdt kraftuttryck på tungan,
men det förblef outtaladt vid den beklagansvärda syn, som öfversten
erbjöd..
Dessutom hade också läkaren redan lagt märke till uniformen.
— Hvad ha vi der för en patient? brummade han och lyste
den oväntade gästen i ansigtet.
Förskräckt for han baklänges och utbrast:
v — För tusan! Öfverste Lunera! Hvad kommer det åt er?
Den tilltalade svarade endast med ett oartikuleradt stönande.
Läkaren betraktade honom nu närmare, och i en ton af
oskrymtad fasa stammade nu hans bleka läppar:
— Förbarme sig Gud och alla helgon! Herr öfverste, ni är ju
angripen af gula febern.
Och så var det i sjelfva verket.
Lunera hade i den dödes omfamning insupit smittämnet till den
förfärligaste af tropikernas alia sjukdomar.
Det i sin sista hvila störda liket hade tagit en hemsk hämd på
sin grafs skändare.
Men hvem var då denne döde? Var det icke baron Ragnar,
som vi ju sett störta till marken, träffad af en spansk soldats kala?
’Hjelten på Cuba. 57
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
