- Project Runeberg -  Hjelten på Cuba / Senare delen /
266

(1898-1899) Author: Sten Ulfsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

266

slog sin iasso omkring likets fötter och släpade det till den plats,
der baron Ragnar förut legat.

Med detta tilltag ville cubanaren för det första igensopa Ragnars
spår, och för det andra hoppades han i sin obändiga hämdkänsla, att
de återvändande soldaterna skulle syssla med den döde och
derigenom ådraga sig sjelfva den förfärliga sjukdomen.

Gomez återvände derpå till båten, och man lyckades utan något
hinder föra den sårade till det hus, som vi sett dem lemna sent
på kvällen.

Med de vidsträckta förbindelser, öfver hvilka insurgenterna
förfogade, var det sedan för Gomez en lätt sak att tillkalla en läkare,
som han kunde lita på.

Så hade baron Rsgnar blifvit räddad och låg nu några dagar i
häftig sårfeber.

Hvarken Gomez eller patern kunde under denna tid i någon
nämnvärd mån egna sig åt den sjuke.

Båda voro fullt upptagna af spaningarna efter hans fru och
måste äfven på andra områden utveckla en rastlös verksamhet.

Likväl befann sig den sårade i godt förvar.

Den gamle Carlo var visserligen icke någon så synnerligen
lämplig sjukskötare, men han hade en sondotter, som med rörande
hängifvenhet vårdade den sjuke.

Stella räknade väl på sin höjd sexton vårar, var vacker, en
smula kokett, glad och liknade en solstråle, som äfven i det
dystraste rum bringar en återglans af sorgfri glädtighet.

En bättre sjuksköterska skulle Ragnar näppeligen ha kunnat
önska sig.

Hon vek ej från hans bädd, hon svalkade hans feberheta panna,
när han i vilda feberfantasier kastade sig af och an på sin bädd och
på sitt modersmål ropade efter sin älskade maka, och gjorde allt,
hvad hon kunde göra för honom.

Men ack, att hon inte förstod de ord, som sårfebern aflockade
baronen!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:42:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hpcuba/2/0266.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free