- Project Runeberg -  Hjelten på Cuba / Senare delen /
275

(1898-1899) Author: Sten Ulfsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

275

Genom fönstret gledo lekande solstrålar in och väfde kring
slumrerskans hufvud en magisk gloria.

En ljuf frid hvilade öfver det englasköna ansigtet.

Stella stod der liksom förvandlad till sten och stirrade oafvändt
på den sofvande.

I denna olycksaliga minut mognade hon fullständigt till
kvinna, och det tyvärr till en kvinna, hos hvilken alla dåliga instinkter
vaknade till lif.

Hon insåg, att hon ställdes djupt i skuggan af denna
förtrollande skönhet.

Hon fick med ens klart för sig, att hon aldrig med slumrerskan
här kunde täfla om den svenske ädlingens gunst.

Och detta var nog för att hos henne frammana afundens fula
känsla.

Hade den gamla tiggerskan bara haft den aflägsnaste aning om,
hvilka hemska beslut som nu mognat i den ungar flickans själ, så
hade Stella säkerligen icke lefvande lemnat detta hus.

Men nu lät gumman henne åter gå, besjälad af den fasta
till-försigten, ätt baronen nu skulle erhålla säker underrättelse om, hvar
hans maka väntade honom.

Men Stella gick genom de trånga gatorna och gränderna, utan
att rätt veta, hvilken väg hon egentligen gick.

Och närN hon uppnått det tysta huset, undvek hon skyggt de af
Carlo och gästerna använda rummen och skyndade direkt till sin
egen lilla kammare för att der brista ut i en ström af lidelsefulla
tårar.

Sedan gick hon som en automat fram och tillbaka, med blicken
dystert sänkt mot golfvet och läpparne sammanpressade till en hård
linie.

Detta drag fanns äfven då kvar, när hon något senare på dagen
gick ned i bottenvåningen för att meddela sin farfar, att hon ville
besöka en väninna.

Don Carlo smekte ömt hennes bleka kinder.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:42:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hpcuba/2/0275.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free