Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
308
— Kan du höra och förstå mig?
Diego höjde ögonlocken och sänkte dem åter till ett stumt ja.
— Så hör då hvad jag har att säga dig, hvad jag begär af dig I
Du har begått det nedrigaste förräderi mot vår heliga sak. Ditt öde
kunde derför icke gestalta sig annorlunda, än det gestaltat*sig. Du är
räddningslöst hemfallen åt döden, men jag är en Herrens lärjunge
och kommer för att lindra dina sista stunder, i det jag vill mottaga
din bikt och i kraft af mitt ämbete gifva dig förlåtelse, på det att
du icke må träda inför den eviges domstol med en skuldbelastad
själ.
Han böjde knä bredvid fången och tog kaflen ur dennes mun.
Ett djupt, nästan rosslande andetag, sedan såg mulatten på
presten med en stum, bönfallande blick-
Han var visserligen religiös, men på samma gång åtskilligt
vidskeplig. Om han också af presten icke vågade hoppas någon
räddning till kroppen, så var han honom i alla fall tacksam, för det han
kommit för att rädda hans själ.
Det blef en underlig bikt.
Hvad af skuld som tyngde på mulattens hjärta, det yppade han
nu allsammaus för pater Antonio vid det osäkra skenet från lampan
och i en omgifning, som icke gerna kunde tänkas hemskare.
Patern fick nu veta mycket, som han dittills ej haft en aning
om, och som uppfyllde honom med de allvarligaste farhågor och be
kymmer.
Diego dolde ingenting, ty han hoppades ej längre på någon
räddning; han såg, att han måste dö. Och nu först insåg äfven
patern till sin sorg, hur grundligt fången förverkat sitt lif.
När presten till sist gjorde korstecknet öfver hans panna, hade
mulatten uppgjort räkningen med verlden.
Utan att gifva något ljud ifrån sig såg han presten stiga upp
och långsamt aflägsna sig.
Med böjdt hufvud och sorgsen, inåtvänd blick vandrade pater
Antonio tillbaka genom källaren, gick uppför stegen och lemnade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
