- Project Runeberg -  Hjelten på Cuba / Senare delen /
311

(1898-1899) Author: Sten Ulfsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

311

Men det oaktadt kände han ej glädja sig häröfver. Hvarje
glad känsla hos honom förjagades af det förfärliga medvetandet, att
han för pater Antonio, insurgenten i prestdrägt, förrådt den färgade
xasens hemligaste planer, förbindelser och afsigter.

Vilda förbannelser flödade öfver hans läppar, förbannelser, hvilka
lika väl gällde patern som honom sjelf.

Hvarför kunde inte negern ha kommit ett par timmar förr?

Hur helt annorlunda skulle icke situationen då ha gestaltat sig
för honom!

Han reste sig med möda upp på benen.

Ännu svigtade hans knän, och han måste bita ihop tänderna
för att bli herre öfver den förlamande känslan.

Men tusen gånger bittrare än denna känsla var hatet till alla
hvita, ett hat, som i första rummet koncentrerade sig på den unge
presten.

Genom sin bikt hade han öfver sig sjelf och alla färgade
frambesvurit en fara, som hotade med förderf och formlig tillintetgörelse.

Det fanns blott ett medel att undanrödja denna fara, innan den
förverkligades, och detta medel var — paterns död.

Ja, den i de färgades hemligaste afsigter invigde presten måste
dö, innan han kommit i tillfälle att för sina hvita vänner yppa hvad
den lifdömde mulatten biktat för honom.

Det var mord, som beskuggade mulattens själ, som tronade på
hans panna och lyste ur hans ögon.

När negern kom tillbaka, var den andre ense med sig sjelf. *

Befriaren medförde en flaska rom, stark och fin vara, som han
erhållit af kustsmugglare, samt ett stycke majsbröd.

Den starka drycken göt eld i Diegos ådror.

— Långsamt, herre! förmanade negern. Ät först en bit bröd!
Det är inte bra att upplifva krafterna enbart med rom.

Diego lydde.

Han kände sjelf, att han inte fick ta sig för mycket till bästa
af alkoholen, om han ville bevara sin klara tankegång.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:42:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hpcuba/2/0311.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free