Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
230
lampans rörelser, att skonaren redan måste vara ute bland oroliga
vågor.
Men icke med det samma fick bon situationen klar för sig.
Hon måste först mödosamt samla sina tankar för att få klart för
sig, hvad som händt henne.
Det sista ögonblick, som stod fullt tydligt för hennes själs öga,
var det, då hon sjunkit ned i djupet.
Mildt och smekande hade vågorna omfamnat henne. Sedan
hade det blifvit natt omkring henne.
Hvad som sedan händt henne, det visste hon ej och kunde
endast af sin nuvarande omgifning sluta till, att hon blifvit räddad
och nu befann sig om bord på ett fartyg, som styrt ut på öppna
hafvet.
- Hon kände sig ännu för sva g för att lemna sin bädd och gå
upp på däck.
Hennes ögonlock slöto sig åter. Hon knäppte ihop händerna
öfver bröstet, och {smärtsamma suckar kommo öfver hennes bleka
läppar.
Med medvetandet hade så småningom äfven minnet återvändt
och fyllde Eidas själ med tröstlös natt.
Bedragen I
Af sin egen man, åt hvilken hon invigt hela sitt lif, så
skamlöst, så nedrigt bedragen!
Med egna ögon hade hon ju sett, hurusom han med tindrande
blick dragit Stella intill sig och kysst henne, kysst henne just med
den samma mun, som svurit henne sjelf kärlek och trohet för tid
och evighet.
Det var för mycket.
Hvem skulle hon väl nu tro, på hvem skulle hon kunna lita,
när han, vid hvilken hon varit fäst med sitt hjärtas hvärje fiber, så
bedrog henne?
Allt smärtfullare blef hennes min.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
