- Project Runeberg -  Hjelten på Cuba / Senare delen /
334

(1898-1899) Author: Sten Ulfsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

334

förr denna, än skepparen kom ned till henne och uppmanade henne
att följa med upp på däck, alldenstund den sista båten nu stod i
begrepp att stöta ut och medtaga henne. ^

Eida tryckte tacksamt den välvillige sjöbjörnens hand för att
sedan klättra ned i den väntande båten.

Man mottog henne här tigande och anvisade henne en plats i
aktern.

Sedan grepo karlarne till årorna, och båten, oaktadt den var
tämligen hårdt lastad, sköt fort ’hän mot land och skrapade snart
med kölen mot sanden.

En af männen lyfte upp Eida och bar henne varsamt genom
det grunda vattnet upp på fast mark, der han ställde ned henne och
sedan försvann utan att yttra ett enda ord.

Lika litét bekymrade sig de andre smugglarne om henne.

Der stod nü den stackars hårdt profvade Eida åter ensam och
öfvergifven, utan att veta, hvart hon skulle vända sig, hvad hon
skulle ta sig till.

Hon såg sig omkring.

Kusten var här brant och bildad af splittrade klippor.

Nästan fantastiska stenformationèr höjde sig mot den nattliga
himlen, mörka och väldiga, sällsamt delade och ofta skjutande långt
ut öfver vattenytan.

Endast der, hvarest man landat, drog sig en smal sandremsa
ned till sjön.

Just i denna ogästvänliga trakt skulle de grottor, som ofta
sträckte sig till ett betydande djup ned i klipporna, vara belägna, hvilka
en gång i tiden varit sjöröfvares tillflyktsort, och om hvilka bland
folket ännu i dag gå sägner, att mången skatt, mången af de
djärfve äfventyrarne der gömd och i sticket lemnad rikedom slumrar der

Till och med Eida hade hört dessa sagor, men hvad fäste hon
sig nu vid dem?

Hon skulle ej ha utsträckt sin händ, om också Grolkondas alla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:42:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hpcuba/2/0334.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free