- Project Runeberg -  Hjelten på Cuba / Senare delen /
338

(1898-1899) Author: Sten Ulfsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

338

Häremot kunde ingenting invändas.

Diaz tillhviskade den darrande ett par lugnande ord och gaf
henne en vink att hålla sig tätt intill honom.

Visserligen var hans min dervid dyster nog, ty han visste, det
främlingen gick faror till mötes, som icke voro lätt att besegra.

Stigen ledde nu ytterligare ett litet stycke tämligen brant uppåt,
svängde sedan utmed en afgrund och slingrade sig sedan genom ett
trångt pass, som åter igen var besatt af vakter, och utmynnade
slutligen i en dalkittel, som erbjöd bilden af ett ordentligt röfvarläger.

Ett par eldar, omringade af vilda sällar, brann i midten, och
något i bakgrunden låg en synnerligen primitiv koja.

Stråtröfvarena sprungo upp, när de mellan sina återvändande
kamrater fingo syn på den kvinliga gestalten, och skyndade nyfiket till.

Beundrande utrop hördes, när man på nära håll såg Eidas
förtrollande skönhet.

Det fattades bär ingalunda glödande blickar, som instinktmessigt
uppfyllde den värnlösa med fasa; dock litade hon alltjämt på Diaz’
beskydd, ty han hade ju från första stunden antagit sig henne med
en viss ridderlighet.

Men hur litet detta beskydd förmådde gagna henne, det kunde
hon ej ana, ty hon kände ju inte alis till stråtröfvarenas vilda och
sedeslösa bruk.

Likväl intogs hon nu af något, liknande en obetvinglig ångest,
när kretsen öppnade sig och* insläppte en verkligt afskräckande ful
man.

Utan att någon upplyste henne derom, visste hon genast, att
denne man var Joel Gavotti, röfvarhöfdingen.

Han mönstrade henne med en lågande blick och gaf sedan
tigande en af sina män en vink att aflägsna fången, ty som sådan
betraktade han tydligen;Eida.

Diaz bet hårdt ihop tänderna.

Han hade tvifvelsutan med det samma klart för sig hvad detta
?kulle betyda.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:42:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hpcuba/2/0338.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free