Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-391
TJUGUSJUNDE KAPITLET.
/ .
Insurgenterna i guvernörens palats.
Baron Ragnar och Dahlin hörde larm och skrik bakom sig,
under det de i flygande hast sprungo omkring citadellet och styrde
kosan ned mot hamnen.
Härvid hade tusenkonstnären äfven att räkna med Ragnars
motstånd, ty den senare ville ovilkorligen skynda efter Gomez och si$ fru.
— Afstå för Guds skull från en sådan dårskap, ty det skulle
vara lika gagnlöst som farligt, förmanade Dahlin med andan i halsen.
Du kan vara alldeles vi§s om, att Gomez ensam är karl till att föra
din fru till ett säkert gömställe för att sedermera återföra henne till dig
Under nuvarande förhållanden vore det mer än vansinne att vilja
vända om och följa den djärfve räddaren, som ju är väl förtrogen
med alla vinklar och vrår i Haväria och på sin flykt bara skulle bli
hindrad af oss. Låt oss i stället tänka på vår egen säkerhet, som
sannerligen är mer än tillräckligt hotad för att taga alla våra tankar
i anspråk.
— Jag kan inte, stönade Ragnar. Släpp mig! Jag måste följa
min hustru, vore det också endast för att få veta, hvad som ingifvit
henne denna oförklarliga motvilja för mig.
— Handla nu inte som en obetänksam pojke! inföll tusen
konstnären otåligt. Du har ju sett, att just din mellankomst frambesvurit
faran. Öfverlemna allt, som nu rasar och sjuder inom dig, åt en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
